"Mitt liv - del 12" :) :)

Hurdan var jag som elev i lågstadiet och på högstadiet?

När jag började ettan var jag nog en väldigt snäll elev och framför allt var jag duktig i alla ämnen :)
Jag kunde både läsa och skriva när jag började skolan och betyg 1-5 fick vi redan från årskurs 2!  Mina betyg bestod av bara fyror och femmor :)
Jag älskade gymnastik och musik som många andra, men tyckte oxå om svenska och matte :)
 
När jag började mellanstadiet fick vi en ny lärare - hon kom från Stockholm och var väl som en frisk fläkt på många sätt!  Hon hade en massa nya idéer och vi fick ha mycket muntliga framställningar och hade mycket dramatik i undervisningen!  Vi satte bla ihop en Frödingkavalkad som vi spelade upp för alla på skolan och även på ålderdomshemmet!  Vi gjorde en tidning som hette Bikupan och det var som sagt mycket musik och teater i många av våra ämnen!
Den här läraren var ju egentligen toppen på alla vis, men tyvärr tålde hon inte att någonsin ifrågasättas........av någon.....
Jag har alltid tyckt att rättvisa är otroligt viktigt och att man inte ska trycka ner den som är svag.......Jag delade inte alltid hennes idéer och sa till när jag tyckte hon var orättvis!  Detta ledde till att hon började ogilla mig, men hon kunde inte dissa mig helt heller eftersom jag var en av de duktigare i klassen på att sjunga och behövdes i en del uppsättningar :)
Ju mer orättvis hon var - ju mer obstinat blev jag!
 
För en del i klassen var ju hennes undervisning en pina kan jag tro - tänk att behöva stå framför klassen - 10 år gammal - och redovisa för något man kan, fast man är för blyg för att framföra.  Minns en kille som kissade ner sig :(  
Ungdomar idag har naturligtvis fått lära sig att hantera detta, men många tycker fortfarande att det är jobbigt - vi den här tiden 1968 var det ganska revolterande i undervisningen!  Vi som inte var blyga hade inga problem utan tyckte ju bara att det var kul, men jag vet att många led!   Förhoppningsvis ledde det ändå till något bra för de blyga i slutändan.
Klasskortet från årskurs 7
 
Jag minns en klassfest i sexan ihop med den andra sexan.......Alla var uppe och dansade och plötsligt så var även fröknarna uppe och dansade :)  Vi var ett helt gäng som började skratta för det såg ju kul ut (och var lite överraskande) och vad hände då!????
I dag hade fröknarna fortsatt att dansa och skrattat med sina elever - det gjorde inte dessa..... :(
 
En av dom gick och stängde av musiken och frågade: "Vilka var det som skrattade?".......Vi var tysta först, men till slut kunde inte jag var tyst utan räckte upp handen och sa: "Det var bland annat jag!"
"Vilka mer?" sa fröken.   Ingen svarade......"Kan du säga vilka det var mer?" sa fröken till mig och det ville jag naturligtvis inte.

Det som sedan hände var att jag fick hela skulden för denna händelse, eftersom många av de andra faktiskt var för fega att stå för det som hände. Jag har ett svagt minne att jag blev skitförbannad och gapade och skrek på bägge "kärringarna" innan jag rusade ut från matsalen där klassfesten hölls och cyklade hem gråtande.


Dagen efter tog fröken kontakt med mamma och kallade oss till ett möte på skolan.
Mamma och jag kom in och där satt bägge fröknarna + rektor, skolsyster och ytterligare en lärare.  Nu hade dom bestämt att jag var så uppkäftig så att jag borde sättas i OBS-klass som det hette på den tiden.
Min mamma hade skinn på näsan och tog mig i försvar, så det blev inget med det (just då...).
Halvåret efter när vi slutade årskurs sex hade de flesta av mina fyror och femmor (som hade fortsatt att pryda mina betyg) i samtliga ämnen dalat till treor hela högen....

Rövslickeri har aldrig varit min grej och kommer heller aldrig att bli!
Denna lärare hade makten som hon använde sig av när man hade olika åsikter och man kan säga att hon la grunden till min ovilja att plugga och vara trevlig mot lärarkåren de övriga tre åren som återstod i grundskolan!
 
MEN - tack vare detta har jag försökt att lära mina egna barn att stå ut om du har en lärare du ogillar eller som ogillar dig - eleven "vinner" aldrig....man drar alltid det kortaste strået!
 
Jag är i alla fall stolt över att jag alltid har stått för det jag har gjort även när jag gjort fel!  Vet att jag flera gånger under mellanstadiet försvarade folk när fröken anklagade någon för att ha gjort något - kontentan av detta blev alltid att jag fick skulden i slutändan - tacka fasen för att jag blev uppkäftig!
 
To be continued :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0