Idag för nästan exakt sju år sedan började vi hänga ihop jämt och ständigt - Ebba & Emma och jag & Lotta <3

 

Det började med att Emma köpte Calles D-ponny Bullen (Ballintemple Sheamie Whyte) av oss. Vi kände varandra sedan tidigare då Emma hade ridit för mig på ridskolan där jag jobbade, i ett par år. Men från den dagen - den 24 juni 2007 -  har vi delat hästvardagen i samma stall och haft så otroligt mycket roligt ihop! med tiden har vi inte bara delat hästvardagen, utan tjejerna pluggar numera på samma linje på gymnasiet och kommer att ha gemensam studentfest nästa år - dom är nästan mer som systrar än bästa kompisar! För mig är Emma nästan som en extradotter och Lotta är min extrasyster!

 

 

Jo, Monja - Emmas häst - är ju opererad för en svår senskada och prognosen är väl inte så jättebra och idag har Monja flyttat från stallet till ett sjöbete på Öland där hon ska få gå tills i september. Då blir det återbesök på kliniken och en ev framtid för Monja ska bestämmas - OM hon alls kan bli återställd kommer det att ta ett halvår till tills hon ska sättas igång i så fall.......

OM VI hade bott på landet och haft ett eget stall hade ju detta inte varit en så big deal, då kunde hon gått och skrotat och det hade varit enkelt att ta hand om,  men vi kör dagligen fem mil till vårt stall och att ha en stallplats på en anläggning med en icke ridbar häst och vad det kostar är ju inte aktuellt.Hur det blir efter september och vart Monja tar vägen då - det får tiden utvisa.

 

Det är så sorgligt - Monja passar Emma som handen i handsken och dom skulle haft det här året oxå att ha roligt tillsammans innan bägge våra tjejer skulle sälja hästarna och ägna sista tiden på gymnasiet åt skolan och studentlivet - utan några inrutade tider. Efter gymnasiet vill dom ut och resa/jobba och prova på livet som hästlös!

 

Nu är det bara Ebba & jag kvar i vår stallkvartett och det deppiga här är ju att Wilma fortfarande ömmar på sitt överben och känns allmänt stel. Ska man skritta för att få bort stelheten i muskulaturen eller ska hon gå i hagen och vila för överbenets skull!? Inte lätt, men överbenet måste bli bra innan vi gör något! Har inte en susning hur länge det kommer att vara aktivt, och tålamod har ju precis aldrig varit min starka sida!! Nu har hon skrotat i hagen i tre veckor och längre ser det ut att bli :(((((  När ska vi komma igång igen??

 

SOM TUR ÄR så finns ju så klart Lotta & Emma kvar i vårt liv i alla fall - det är just alla stalltimmar vi har haft tillsammans som jag kommer att sakna sååå!  Har faktiskt gråtit flera gånger idag (lipsill som jag är) för att jag är så ledsen att denna underbara och sorglösa tid är över!  SÅ KLART är det ju som det ska vara - barnen blir vuxna och annat händer i livet, men detta kom ju nästan ett år för tidigt!!!!  Jag har ju inte riktigt hunnit förbereda mig och för Emma blev det ett så fruktansvärt tråkigt slut - en bruten fot och en senskadad häst!!!  Många kanske tänker: "Fixa en annan häst då"...men grejen är den att tjejerna vill inte börja om med nya hästar detta sista år i skolan!

 

 

NU får jag allt rycka upp mig! 

 

I morgon börjar ridlägret med tio goa ungar hos bästa Camilla och jag har lite teorigrejer kvar att fixa!