Jag jobbar själv som tränare och anser att ridningen blivit mycket bättre rent generellt och att ungdomarna är tio gånger mer tekniskt duktiga idag än för trettio år sedan.
Däremot finns det tyvärr alldeles för lite ren hästkunskap - känns som att detta hoppas över tyvärr!  Många köper häst och föräldrarna är okunniga och där är det viktigt att vi som kan lite mer vågar gå in och hjälpa till! 
Vid nästan alla träningar pratar vi på något sätt om säkerhet som en naturlig del i undervisningen och man bollar och diskuterar med både barn och föräldrar vad som är lämpligt och inte :)

Personligen skulle jag aldrig sälja min själ och ge avkall på det som jag anser vara viktigt i träningen och hanteringen av hästen, för att behålla mina elever/kunder. 
Det låter som "Syster Duktig som minsann aldrig".....men helt sanningsenligt har jag förbaskat svårt att hålla tyst eller hålla med när något känns fel!

Elever som tappar humöret och bär sig åt mot hästen får snabbt veta att det är fel - jag är inte rädd för att säga ifrån. Elever som tex vill hoppa högre än dom är kapabla till, får man förklara för att det inte är lämpligt :) 
(Många har någon uppfattning av att det är föräldrarna som pushar på, men jag har nog klarat mig lindrigt undan :)
Jag har dessutom förmånen att ha en bra föräldradialog, där många av familjerna kollar med mig när dom ska anmäla till tävling och ev gå upp en klass! Hittills har jag aldrig känt att någon blir sur när jag säger att jag tycker du ska vänta några tävlingar till innan du är redo för nästa klass.

Självklart har ju vi tränare en form av ansvar liksom föräldrarna - men det är svårt att styra upp elever som är på tävling där man själv inte är. När tävlingsdjävulen slår till, går vettet ur och det måste var och en jobba med!

Har många gånger sagt till ungar att: "Så där fort får du ju inte rida, det sliter på din häst eller du får inte svänga så där snävt - vi hade ju kommit överens om att du skulle ta det lugnt!" "Jag vet" säger den lilla raringen,"men jag glömde".....

 

Om andra tränare inte vågar säga ifrån när familjerna pushar på och vill upp i klasserna kan inte jag svara på - jag bara hoppas att alla har civilkurage att säga ifrån :)  Sedan vill jag oxå poängtera att vi som tränare faktiskt inte kan styra upp alla "våra" familjer till tänderna....det är deras häst osv, så det är bara att hoppas att man har tilliten emellan sig att våga ta diskussioner på ett bra sätt som främjar både elevens och hästens utveckling!

Har förespråkat stilhoppning de senaste tio åren och då från låg nivå som utbildning. Dock spårade ju stilhoppningen egentligen ur tidigt då vissa domare gav poängavdrag med motivationen "hårnät skall bäras", "lite för långa stigläderstroppar" osv.......då blir det bara löjligt! 
Vad stilhoppning beträffar så är det så individuellt - en del "sitter vackert i sadeln" per automatik, medans andra får kämpa som bara den! En elev med korta armar och lite korta knubbiga ben kan få svårare att få till det rent stilmässigt, men har kanske mycket bättre inverkan än den som sitter korrekt! 

Mina egna barn har alltid lyckats mycket bra i denna gren - Calle vann den första deltävlingen som Mountain Horse arrangerade - tror det var 2007 och Ebba var med och vann flera omgångar i Ponnia Cup 2005 och 2007. Ebba har även segrar i flera stilhoppningar och var även finalist i MHPC 2012.
Jag har dessutom ett flertal elever som har ridit final i MHPC och många som vunnit olika stilhoppningarna.  Jag vet att jag gör ett bra jobb som tränare för att lära dom att lotsa sina hästar runt banan på ett säkert och ändamålsenligt sätt och jag är petig i överkant med sitsdetaljer - tyvärr ibland på bekostnad av galoppen - hahaha - det gäller att hålla ett bra tempo oxå och inte bli föööör noggrann:D

MEN......trots att mina elever klarar stilhoppning bra, så börjar jag tycka sämre och sämre om det....
Jag har andra elever som oxå är duktiga, men som får låga poäng och ingen kritik....och dom är så ledsna så dom vill aldrig mer tävla stilhoppning - dom vet ju inte ens vad dom har gjort för fel!! Utbildande???

Jag skulle gärna se att vi arrangerar tävlingar - lokalt eller Pay and jump - med två klasser stilhoppning över samma höjd och samma bana.  Man rider sin runda - får muntlig såväl som skriftlig kritik/betyg tillsammans med tränare/förälder, därefter går det ett par timmar till nästa start. I lugn och ro får man då fundera på om det är enkla saker som jag snabbt kan tänka på och förbättra samma dag och det lite svårare får jag jobba vidare med hemma. man rider en runda till och proceduren upprepas - detta kallar jag utbildande stilhoppning!

Oavsett hur mina elever rider hoppas jag att dom aldrig ska behöva höra eller läsa att dom är DÅLIGA - ett skitfult ord som aldrig borde användas!
Som tränare tror jag att jag kommer att trycka upp schabrak med min logga till mina elever som dom kan köpa för självkostnadspris om dom vill visa vem dom tränar för :D Jag skäms inte för någon av mina elever, är oerhört stolt över dom alla oavsett vilken nivå dom rider på för jag vet att alla alltid försöker att göra rätt och rida väl!

 

att vara tillgänglig

att låta eleven tänka och ifrågasätta

att ha roliga och utvecklande övningar

att kunna möta alla oavsett ålder, häst, nivå och plånbok :)

att försöka lära ut så mycket hästvett som möjligt i alla möjliga och omöjliga sammanhang

att vara psykolog.....många har prestationsångest

att hjälpa föräldern att vara förälder....svårt att säga nej om man inte har kunskap....

att kunna analysera vad som händer

att vara pedagog så klart

och säkert tusen saker till - inte konstigt att man blir trött ibland - hahaha - men det ger mer än det tar :)