Ner i varv :)

Har verkligen varit jättesnäll mot mig själv hela veckan :) Gått promenader, slappat, strukturerat upp mig och självklart haft mina träningar som alltid får mig att må bra :)

Det jag har svårt för är att "stänga av".....saken är ju den att ALLT jag gör är roligt ju!!! Hjärnan går alltid på högvarav med kluringar på roliga aktiviteter och tävlingar och planeringar :)

Denna veckan har jag som sagt parkerat mig i sovrummet med datorn i knäet och TV:n på lite lågt.....mellan varven kliver jag upp, plockar med tvätt och sådant "kul", dammar lite, tar ett bad, fixar lite lunch, fixar en kopp kaffe och bara slöar! Har ett block bredvid mig där jag skriver ner når jag kommer på något och sedan kan jag låta det vänta!

Har oxå kommit på att jag måste bli bättre på att strunta i meddelanden och SMS....en stund....jag MÅSTE ju inte svara på stört fastän jag håller på med något? Lite väl serviceminded ibland......

Nu slötittar jag på Lets Dance - lite småkul och väldigt avkopplande!

Imorgon blir det Grönt Kortkurs :)

"Mitt liv - del 15"...:)

Ridskolelivet på Kalmarbygdens Fältrittklubb var spännande för det mesta.....
 
På hösten 1971 satt det en dag en rödhårig kille i 17-årsåldern och galopperade på en fin ponny som hette Blue Rocket (Roan Rocket från början, men fick byta namn då Olly Swärd redan hade en Roan...) i paddocken....han hade rutig skjorta, chaps OCH cowboyhatt :))))
Det var nya "ridläraren" Björn Carlsson alias Björne, sedemera landslagsryttare, nordisk mästare för juniorer, landslagscoach mm - och jag tror att nästan alla tjejer var förälskade i honom på avstånd - UTOM jag - hahaha!  Björne hade (och har) en fantastisk känsla för hästar och den känslan har absolut hans duktiga barn Sandra och Dennis ärvt - superduktiga båda två!
 
Björnes hund "Tina" (tror jag) Afrikansk schnudel :D
 
Tillbaka till 70-talet:  Minns en av de första lektionerna för Björne.....vi skulle ha balansträning (red i en sk fortsättningsgrupp) och jag satt just då på en C-ponny vid namn Uncas :)  Uncas var helt otroligt kittlig....så till den milda grad att man var tvungen att lyfta benet ca en halvmeter över rumpan när man satt upp....
 
Hur eller hur - vi släppte stigbyglarna och gjorde diverse balansövningar och sedan var det dax att saxa med benen ett varv runt i sadeln.......Björne lovade att hålla i Uncas....men när jag satt baklänges med ansiktet mot rumpan hade Björne släppt......Kan berätta att jag fick en mäktig rodeoresa i manegen, där jag lyckades klamra mig fast kanske 20 meter, sedan landade jag med ett magplask........behöver jag säga att jag fick tugga extrema mängder sand - hahaha!  Björne är numera förlåten - ungdomligt oförstånd - hahaha! :)))
 
När vi inte red så RYKTADE vi....det kan ju knappt dagens unga stava till!!  Vi ryktade timvis varje dag, fuktade golvet utanför spiltan och slog ut stövet från skrapan på golvet! Kunde handla om trettio skrapor på varje sida!  Ibland ryktade man med den fyrkantiga skrapan och skrev hästens namn och även stamtavla - snacka om flitiga ungar!!!   Dssutom SMÖRJDE vi varje vecka träns och allt annat OCH vi plockade dessutom isär delarna när vi smörjde!!
 
Mycket har hänt och det är väl hela samhället som gör att allting ska gå så fort, så idag hinner inte ungarna att landa i den rogivande sysslan som en rykt innebär........
 
To be continued :)
 
 

På rätt sida..:)

japp, nu är jag nog på banan igen!
har som sagt landat i vad vi kan göra eller inte har möjlighet att göra :)

Jag har alltid sagt att vi satsar på ridsporten så långt som det är möjligt för oss i vår familj. Vi bor i en vanlig villa med ganska normala inkomster, har ingen gård med eget stall, vilket gör att man får förvalta den enda hästen man har på ett så bra sätt som möjligt - hoppas att både kunskapen och turen räcker att hålla den frisk! Väldigt viktigt när det bara finns en....

När jag startade mitt företag för sju år sedan hyrde vi in oss i ett mindre stall nära där vi bor, billig hyra och vi tog emot ponnyer till tävling och försäljning. Dessvärre var det i samma veva som det började bli lågkonjuktur och det blev svårare att sälja. Jag har aldrig varit vän av att dra på mig skulder och man får helt enkelt rätta munnen efter matsäcken! Så numera står vi uppstallade med mycket bättre träningsmöjligheter och utvecklar en häst i taget :)))))

Med våra små medel har vi ändå nått våra mål - varje år!!
Ebba har vunnit Newforest-SM, ridit tre SM på B-ponny - 1 A-final :), två Ungponny-SM, ett Ungponny-Championat och Mountain Horse Stilhoppningsfinal! Nu har vi dessutom ridit en internationell tävling i Baltic Cup och detta är egentligen mer sammantaget än vad vi har kunnat drömma om! :)))

Vi fortsätter att satsa på delmål och några stora mål och det är kanske inte så stort jämfört med andra som satsar, men som sagt: med begränsade ekonomiska möjligheter, blir hästantalet begränsat och Ebba vill dessutom kunna göra annat än att bara rida :)

I år har vi ju dessutom två D-ponnyer som Ebba ska försöka kvala till Ungponny-SM i augusti :D

Mycket roligt på G!



RSS 2.0